Table of Contents
Synkron eller asynkron
Den utan tvekan viktigaste faktorn när det gäller att hjälpa eleverna att lyckas med sina distansstudier är att se till att den sociala interaktionen och närvaron hålls hög. Den som studerar ska inte behöva känna sig ensam med sina studier och problem. Forskning från Australien har visat att det som kallas för ”social presence” är den viktigaste faktorn för måluppfyllelse. Som väl är finns det flera olika sätt att bygga upp den sociala närvaron i distansstudier. Den nyaste typen av lärplattformar som kallas för MOOC är byggda med den sociala interaktionen i fokus och de som använder en sådan har därför lättare att bygga upp den biten under kursen, men även med andra former av lärplattformar finns det knep att ta till för att få eleverna att känna sig mindre ensamma.
1. Håll den sociala närvaron hög
Först och främst är det viktigt att alla elever får tillfälle att presentera sig. Detta kan göras i ett digitalt möte eller via en forumtråd där alla får gå in och skriva en kort presentation. En sådan övning gör att din lärplattform kommer att efterlikna känslan av sociala medier och det skapar en ökad gemenskap. Forskning har faktiskt visat att en sådan enkel sak som att eleverna ombads ladda upp en profilbild i lärplattformen ökade måluppfyllelsen markant.
Det är dock viktigt att poängtera att profilbilden inte måste föreställa eleven själv o man inte känner sig bekväm med det, det går bra ed en bild på något man tycker representerar en själv (precis som en del väljer att göra på till exempel Facebook). Vilken bild som helst fungerar emellertid för att minska känslan av anonymitet.
För att öka känslan av närvaro ytterligare är det bra med inslag av grupparbeten och kollaboration i Googledokument eller genom problem som gruppen gemensamt får ta sig an.
2. Struktur är allt
Det viktigaste när man ska bygga en distanskurs är att den har en tydlig struktur som är lätt att se och följa. Att skapa en struktur i en utbildning är alltid en av lärarens viktigaste uppgifter, men det är långt viktigare när man är på distans. En tydlig struktur med tydliga instruktioner har också som effekt att studenten känner ett förtroende för att läraren verkligen vet vad han eller hon gör.
Ett sätt att bygga struktur är genom att använda en tydlig långsiktig planering där studenten kan se steg för steg hur de ska komma framåt mot kursmålen. Ett annat sätt är genom att varje uppgift eleverna får har samma grafiska layout och samma uppbyggnad.
Det är även bra att ta sig tid att gå igenom vilka delar som alltid ska finnas i en elevuppgift. Det kan handla om att det ska finnas en tydlig målbild, en problemformulering, tydliga sidhänvisningar och instruktioner.
Förutom de här sakerna är det bra om alla uppgifter avslutas med det som webbdesigners kallar för ”CTA”. CTA står för Call To Action och det betyder i korthet att det ska finnas någon form av länk, knapp eller liknande längst ner på sidan som fångar upp användaren när de kommit så långt. Möts användaren bara av slutet på dokumentet utan hänvisningar till vad de ska göra sedan är risken stor att de bara stänger fönstret och så har man tappat dem.
3. Använd inte för många olika digitala verktyg
När man ska utforma en distanskurs är det nödvändigt att lägga till en viss mängd digitala verktyg för att få till de uppgifter och den interaktion som man vill ha. Den gyllene regeln är att aldrig använda fler olika verktyg än nödvändigt. Det är inte meningen att elevernas tid och energi ska behöva gå till att försöka sätta sig in i och förstå det ena verktygen efter det andra. Tiden ska i första hand gå till det ämnet de valt att studera. I värsta fall skapar alltför många olika verktyg en frustration som till och med leder till avhopp och det är det sista vil vill!
En vanlig nybörjarmiss är att man utgår från vilka interaktiva övningar man vill ha på kursen och sedan väljer man verktyg utefter det. Vill man ha en kollaborativ övning kanske man väljer Padlet och för informationssamling blir det Wakelet.
Det här är inte det bästa sättet att lägga upp en distanskurs. Istället är det bättre att utgå från vilka ämnesspecifika förmågor du vill att eleverna ska träna och sedan välja passade verktyg efter det. Genom att utgå från kursmålen är det lättare att bygga upp vad eleverna ska kunna när kursen är klar och sedan låter man dem använda de verktygen under kursen. Elever i historia ska få presentera historia på olika sätt och då kan man låta dem lämna in uppgifter skapade i Powerpoint / Google presentationer som de skapat enskilt eller i grupp. Elever som läser företagsekonomi kan träna på marknadsföring genom att lämna in uppgifter i Blogger eller skapa något i Google Sites.
Tre till fyra olika verktyg, beroende på kursens längd, är absolut max för vad de flesta orkar med och det är viktigt att eleverna känner att det de gör att viktigt och relevant för det ämne de valt att läsa.
4. Varje enskild uppgift bör ta ungefär en timme
En av de mest omtalade forskarna inom distansstudier idag är den australienska forskaren Joyce Seitzinger. Hon har myntat uttrycket ”studiefickor” (study pockets) för att beskriva den tid och energi eleverna har till varje enskild uppgift. En genomsnittlig student har studiefickor som rymmer ungefär en timmes jobb. Det betyder att varje enskild uppgift (varje instruktion) bör vara utformad så att den tar ungefär en timme att genomföra.
Sedan är det viktigt att studenten kan bocka för uppgiften och ta en rast innan de går vidare till nästa. Genom att se till att alla olika uppgifter som lämnas i lärplattformen går att genomföra på ungefär en timme är det lättare att hålla studenternas motivation uppe under kursen och fler kommer därigenom att klara att genomföra hela kursen med godkända resultat.
